Man kan säga att det lotteriet

Fick vi nitlott på.

Det går inte att veta innan hur man reagerar på vissa mediciner. Det vet jag verkligen.
Men såhär var ju inte ok.

Ja ja, idag kan han prata igen. I mörkret, korta korta stunder. Inga ljud, inga ljus..

Han kan tänka lite.

Nu får han äta i mörkret igen. 

"Det är som att dela hjärnan i 8 bitar och kasta in dom i en cementblandare på högsta hastighet " enligt Pierre.
Det går inte.
Inget går.
Han kan inte tänka alls, på nåt.

"Ska jag stänga dörren?"
.......
Helt omöjligt att svara på



Jag har varit och snackat nån timme med svärföräldrarna . 
Hur det funkar , vad vi gör, varför osv.



Sen var ju jag paj.
Spenderade en stund med Yoda ute.
Var och snackade lite med grannen.
Jag och Måns spenderade en stund ihop över en pizza jag fixade till dom.



Så nu brinner brasan, jag är nerbäddad , kollar "niceville" ( heter "the help" på engelska. Helt obegriplig översättning )

Valborg på g
Hoppas på finare väder och lite piggare kropp.
Fryser bara nu
Allt blir bra till slut 👍❤️

Trött..

Trött trött trött..
Är jag.

Trött på det här,

Trött på att vrida ur den sista gnuttan optimism och kasta  den febrilt i hans ansikte.
Det går bra!
Det löser sig!
Allting ordnar sig!
Bry dig inte om det nu!


(Hur?!!?)

Samtidigt som min kropp inte riktigt vill.

Men jag hoppas ju att han kommer tillbaka från detta sista bakslag/fetkrasch av hjärna. Och kan klara sig lite mer  själv snart.


Det måste bli bättre snart.

Det finns så mkt fantastiska människor där ute i världen!
Det hör av sig folk från andra delar av landet med hjälp, stöd och Jaa.. Hjärtan.

Sen finns ju även de andra.
De som aldrig skulle kunna ens tänka sig att erbjuda hjälp ens.
De orkar jag inte ens tänka på. Blir bara arg .
( eller de där man känner igen efter så många år " säg till om du behöver hjälp, vi stället upp vet du"-gärna officiellt erbjudet bland andra människor- fast ring helst inte säger deras blick . Och om man skulle faktiskt be om hjälp så "hmm.. Nja, det passar inte denna veckan. Funkar det om en månad?"
Oo ja! Därför jag ringer nu 👎😡)


Nu har jag dock inte bett om hjälp från nån. 

Jag vet inte hur man gör riktigt.
Eller med vad behöver jag hjälp?

Det känns bara helt jävla fel att be om hjälp om det finns en enda gnutta chans  att jag möjligtvis kanske om
Utfall att jag möjligtvis skulle kunna göra  det själv..

Jo men det går nog.

Klart det gör!
Allt "går"... Men hur länge?

Finns ju anledning till att Pierre verkligen Har gjort allt här Hemma under så många år.


Nu har jag ju dock prioriterat ner massor,
Gör bara det som är viktigt. Inte det som ocdhjärnan vill.

Och när vi äntligen kan ta hit städfirman
( skulle kommit denna veckan - men så gick han ju tillbaka till "icke tänka, äta, gå , klara av minsta ljud och ljus-stadiet " och fick boka av det) så kommer man ju se: vad blir kvar?
 ( de kan ju även sköta trädgård mm mm mm) och vad är det då jag behöver hjälp med?


Sen lär ju Måns till slut bli frisk också. Och om inte annat så har jag ett stöd där.

Nu är man bara less på allt och är helt ensam med allt. T.o.m att tänka är tufft.



Jag får lägga precis all tankeverksamhet på att hålla reda på hans mediciner och att hunden ska äta. 
Det går, men istället har jag glömt mina mediciner och hur man gör saker.

Börjar tappa koder , lösenord, telefonnummer igen. 
Hoppas det är tillfälligt bara så det inte blir som för några år sedan.

Det Är fruktansvärt hemskt att inte vara herre över sin egen hjärna.

När man inte vet någonting, 
man kan typ inga ord.
 Man har larm på att äta, 
sova,
 idag är det tisdag, 
gå på toa, 
mata hunden .,,,osv osv osv 


Men men , vi håller tummarna och jag pejsar för allt jag är värd 

Det löser sig alltid. Jag vet det .
Helt övertygad faktiskt..
Som tur är

Jaa..världens längsta vecka?

Skulle man kunna tro att det är.
Tisdag.. Känns som söndag ..
Maaaaaassor av dagar kvar på veckan.

Och vad fan väntar jag på då?
Jag vet väl fan inte ?! 

Att det ska ta slut?
Äsch, jag vet inte.

Så slut.
Haft missöde med min vc.
Saknat smärtstillande av ena sorten i 48 timmar.
Varit ute i god tid och allt, men de har massa vab och sjuka läkare där nere.

Paniken börjar infinna sig när Pirren bara blir sämre ( något yttepytte lättare för honom idag. Men igår var det hemskt. Ångrar så att han tog tabletterna. Men ingen idé.inte mitt fel precis) och Måns är kass.

Jag vet hur kroppen INTE funkar utan dom. ( dom vet också- och blir oroliga)

Det blir skit av alltihop och jag kan inte göra nåt.

När man tänker tillbaka på hur det var innan man fick rätt smärtstillande och rätt förebyggande , rätt migränmediciner osv..
Hur fan överlevde man? Var ju bara en enda stor kamp om
Överlevnad! Livet gick inte ut på ett enda piss


Så man får ju lite skräckkänslor .
Man får andas, ligga still, värma 5 vetekuddar ( rasslade i hela sängen i morse när jag rörde mig 😂) och andas mera. Äta rätt, andas andas andas

Lyckan när man får Receptet är ju enorm.
Nu funkar det ju dock inte så att man då tar en tablett och så går det över ( hade ju varit fiffigt)- utan man får bygga upp dosen, vänta några dagar och andas mera under tiden man väntar .

Så det gör vi nu..
Väntar ..
Allihop

Totalt bakslag.. :(

Man blir så ledsen.

Pierre skulle prova en av tabletterna igen- som han fick psykoser av i början.

Men då var ju hjärnan i fullt kaos. 
Kunde inte prata, visste inte var han var och kunde inte äta själv..

Men nu har han ju varit lite bättre och bestämde sig för att prova igen( efter samtal med vården alltså) . Sömnen funkar ju fortfarande inte. 

Nu ligger han på ca 5 timmar per natt, fast i tre delar. 2 timmar . 1.5 timme vaken.. 1 timme .. 1 vaken .. 2 timmar 
Går inte, jag vet , man blir knäpp!

Helt värdelöst alltså,

Särskilt som han behöver typ 10-11 timmar i ett år eller så.


Började med tabletten i fredags.. Mådde inte bra.
"Men det går över, först blir det värre före det blir bättre"
Jupp!

Jag var stenhård.
Stå ut nu, det går nog bra.

Det gick bra. Biverkningarna var tuffa men det kunde han stå ut med..
( den här tabletten skulle hjälpa ytterligare lite med sömnen . Det är sömnen vi bråkar med)

Tills igår kväll.
Då blev det riktigt jäkla illa.
Vi ser imorgon hur det är, annars ger vi upp och ser om de kan ge dig en annan sort framöver, sa jag.

I morse. Katastrof. Kunde inte sitta upp igen. Orkade inte prata, allt snurrade . Klarar precis att ta sig till toa.

Ångrar ju den sista tabletten liksom .

Och det värsta av allt, förut vid middagstid blev det ännu värre. 
Nu är han tillbaka till stadiet i hjärnan han var i innan :((
Han kan inte prata, inte sitta upp, vet ingenting..

Nä fy faan.
Så vidrigt!
Kan inte höra nånting alls mer än att aldrig mer ta en sån tablett ( som tur är har han inte tagit dom
Så länge så det borde gå ut kroppen snabbare) och vänta och hoppas hjärnan rättar till sig igen .


Detta kan jag inte stå ut med fick han fram.
Nää, det ska du inte göra heller.
Men man vet ju verkligen inte förrän man provat med alla dessa konstiga piller.

Så ledsamt.
Hemskt 
Vidrigt 


Och min kropp vill inte riktigt nu.
Måns är pissjuk.
Tufft nu.
Jag behöver inte hjälp just nu.
Men kommer behöva .. Och det är jättejobbigt