Att få en ( el flera i mitt fall) livslång kronisk sjukdom

Blir som att kroppen dör..




Fem Steg Av Sorg

1) Förnekelse - "Det är ofattbart", den sörjande försöker att återskapa gemensamheten med den som nu är borta genom att gå tillbaka till ställen man brukade vara tillsammans, man fortsätter att uppträda precis som innan bortfället eller att ha samma rutiner man hade runt omkring gemenskapen. Det kan till och med gå så långt att man fortfarande dukar till den man åt tillsammans med. Kanske gråter man heller inte. Man är i ett chocktillstånd.

2)  Ilska - "Varför just jag?". Den sörjande vill hämnas på den som är borta eller ur gemenskapen, eller "ge igen" för den sorg som man nu måste ta itu med fastän man inte vill. Man är arg på den som inte längre finns. Man är arg för att man blivit lämnad.

3) Köpslående - Detta inträffar ofta innan bortfallet inträffar. Man försöker att förhandla eller köpslå antingen med den sjuke, eller med högre makter för att det inte skall inträffa, man försöker att på något sätt förhindra att maken eller makan går sin väg om det nu är i skilsmässa eller dödsfall. Man ber, bönar eller önskar att denne skall återkomma eller inte lämna en.

4) Depression - En känsla av frustration, hopplöshet, bitterhet, självömkan, sörjande över personen som nu är borta såväl som de drömmar man hade för framtiden med den som inte längre är närvarande. Man känner att man förlorat kontrollen över det hela, bli frånvarande eller till och med överväga att ta sitt liv.

5) Accepterande - det finns en skillnad mellan resignation och att faktiskt acceptera sakernas nya tillstånd. Inte bara gå omkring och bära det i tysthet utan faktiskt ta in det. Den som dog gjorde det inte för att skada dig, den rådde inte för det. Att ta sig igenom smärtan istället för att undvika den är den enda vägen att komma ut på andra sidan av sorgen. Då kan man börja att komma ihåg fina saker man hade tillsammans på ett kärleksfullt sätt och man blir helad av att kunna göra det. Fina minnen, dråpliga situationer, eller hur sakernas tillstånd egentligen förhöll sig och hur man hade en del av det.


Fast kroppen, livet och vem man är är det som dött.


Man kommer till acceptans till slut.
Man gör det.
Men det betyder inte alltid att man stannar där.
Inland faller man ner.. till steg 3... eller t.o.m 1.. och så får man arbeta sig upp igen

Nilla

💖💖💖

Svar:
lillemor lindqvist