Hej

Vad ska man skriva?


Jag har varit vansinnigt "off".
Är fortfarande.

Det har varit mkt i Måns skola. Sista året nu och allt ska "knytas ihop".

Livet utan hund är värdelöst.
Totalt.
Det finns ingen mening med någonting.

Det här blir ju inte samma sak om man har ett arbete eller kan umgås normalt eller vad som helst.. 
städa ihjäl sig?

Här går ju livet ut på att stå ut, i stort sett. Har alltid gjort det de senaste 15 åren.
Jag har en "mening". Att ta hand om Måns och vara mamma. Men hur stort är det behovet när man är 18?
Eller hur?
Klart som fan jag är med där så mkt detär möjligt.
Han är knappt hemma.
Han går i Karlstad.
Åker runt 7:00 och är hemma runt 18-19

Att vara med Pierre?
Han är inte hemma.
Det blir på helgen.

Förut har vardagarna gått ut på att :

fixa upp måns, 
mata hunden, 
släppa ut hunden, 
in med hunden, 
Vila,
 gå med hunden, 
lek med hunden, ibland borsta hunden, 
ibland tvätta öron på hunden, 
ibland klippa klor på hunden, 
ibland försöka bada hunden,
bara vara med hunden, 
sen vila, mata katten , måns kommer hem, vi ska försöka äta,
 mata hunden, ut med hunden, in med hunden , hänga med hunden
 läxor, tv, sova.
Typ.



Nu: 
vakna, 
vara med Måns innan han drar...
Mata katten 
Måns kommer hem, äta, sova



Vad kan jag göra emellan där?
Jag kan ibland duscha.
Jag kan läsa en bok
Jag kan sitta ute (om det inte är kallt, regnar, blåser eller är för mkt folk)
Ibland skulle jag kunna bjuda hit någon på kaffe men det är fortf det svåraste jag gör. Att lyssna uppmärksamt och försöka hålla fokus.
Så varje dag eller varje vecka går fortf inte.

Jag skulle kunna prova att gå en promenad.
 Men! Det funkar inte hur som helst. Det här med att gå med hunden fungerar ju inte som att gå en vanlig promenad.
Man stannar ju var 5e till 10 meter ofta. Ibland står man helt still en stund.
Att gå en promenad så - med hund-går ganska bra nuförtiden.
Men att gå promenad på det sättet utan hund blir jättekonstigt!
Jag försökte ett par ggr men gick för fort och tog för lite pauser och blev askass.

Så.. vad går Livet ut på nu?
Ingenting.

Så känns det.

Jag förbereder för ny hund.
Det är liksom klart i hjärnan och jag har köpt saker till ny hund t.o.m
Men kommer det någon ny hund då?
Självklart gör det det.
Men när? och från var? är jättesvårt.

Jag vägrar byta ras!
Jag formligen älskar chow chow.
Vi förstår varandra.

Och vill påpeka att det är fantastiska uppfödare runt om i Sverige som är jättenoga med att röntga och avla rätt på hundar i Sverige.
Om man då inte köper en registrerad hund från Sverige utan bara tar första "bästa" (sämsta alltså) så får man skylla sig själv.

Alltså väntar jag.
Väntar och väntar.
Att Yoda fick artros är ungefär som om din äldre släkting får det. Det händer med åldern ofta.

Det finns inte miljoner chow chow i Sverige och vi är många många som vill ha valp.
En del går givetvis före andra eftersom de kanske är uppfödare själva, känner uppfödaren sen länge osv osv.
Oftast på hösten kommer det valpar. 
Det är valpar på g.
Men får jag lov att köpa en där?
Är jag "godkänd" som köpare av dom som är proffs?
Hur mkt vågar man fråga?
Varje liten sekund här är ju fruktansvärd utan hund.
Och i deras liv är det ju inte  helt galetintressant  att svara på mina frågor 😂.

Yoda var speciell.
Överlag.
Och det blir ju vansinnigt speciellt dessutom när man spenderar 24/7 tillsammans.
Om du som vanlig människa skulle sätta dig ner och fundera på hur många timmar Per dygn du spenderar med din hund?
Morgonens promenad?
Lunchen?
Efterjobbetpromenaden?
Lite lek?
Kanske t.o.m en kurs?

Eller många timmar tillsammans framför tvn också?
Långpromenad i skogen?


Men jag är med hunden 24/7.
Och umgås knappt inte med någon annan alls någon gång.
Det blir väldigt mkt tid man umgås.
Man lär sig förstå varandra utan ord.
Att "prata" utan ord också.
Tillfällen med migrän mm klarade vi utan ord.
Med Handrörelser eller blickar.

Så det är ju lite större än bara ett "käckt sällskap" för mig.

Det är ju en livskamrat och min mening med livet. 

Det låter säkert konstigt om du aldrig varit i den här situationen och om du aldrig bara varit med din hund mestadelen.
5 dagar av 7 så var det mest bara han och jag.






(null)

En långvarig förkylning

Kram!❤️

Svar: ❤️❤️
lillemor lindqvist

Anonym

Hej! Vad hände med valpen? Kram

Svar: Det visade sig att jag blivit väldigt lurad. Enkelt att lura någon som är så ledsen. Han hade väldigt väldigt dåliga höfter men även förändringar mm i armbågar fram. Var hos specialist och skulle göra titthålsoperation, men veterinären sa nej. Så han fick somna in. Jättejobbigt och jättehemskt alltihop. Det blir allt en ny valp framöver men den blir i så fall väldigt genomgådd i alla papper och intyg
lillemor lindqvist

Anonym

Hej! Vad hände med valpen? Kram

Anonym

Så tråkigt att höra. Önskar dig lycka till framöver och att du snart får din efterlängtade valp.